Friday, September 08, 2006

Akt 3. Mannen till vänster är "folkpartist"



Hur vet vi det? Följ med...

Att som murvel angripa en kollega är mycket känsligt. Inte blir det lättare av att kollegan sitter på en stor, etablerad tidning. Det är den logiska, för att inte säga naturliga, förklaringen till att ingen journalist bemödat sig med att lösa den relativt enkla uppgiften att inte bara koppla ihop männen på bilden (det gjorde Resumé) utan att även styrka att lösenordet reste följande väg:

Sigge (origo, mannen med lösenordet Sigge)

A Klanten (socialdemokrat som kände "Sigge" och som försett B med lösenordet)
B Kuriren (folkpartist i västsverige som försett C på kansliet med lösenordet)
C Spionen (folkpartist på kansliet som spionerade på sapnet)
D Expressenreportern (reportern som C gick till)
E DI-reportern (reporter på DI som avslöjade affären tack vare D)

Ett klassiskt orspråk säger att den enklaste lösningen ofta är den rätta. Följande är det mest uppenbara, troliga och därför sanna:

A och B är vänner. Tidig höst 2005, en tidpunkt som låg politiska ljusår från valet, kan A, som är god vän med B sedan den snöpliga förlusten i EMU-valet, inte hålla sig längre. Han har av en slump noterat att chefen är totalt renons på säkerhetstänkande och har valt sigge/sigge som inloggningsuppgifter. Att veta utan att berätta är inget kul så han startar viskleken, om han inte är absolutist är oddsen att han var något alkohopåverkad extremt lågt, och förtäljer historien för B. Användarnamnet slinker med av bara farten. Sånt händer. Ofta.

B sviker emellertid några månader senare, i november, sitt förtroende och talar med C, utan att veta vad denne C kommer att ta sig för; B tycker nämligen inte heller om hemligheter som är hemliga. A kommer senare i desperation att för att rentvå sig (vilket är helt omöjligt) polisanmäla B för förtal. Det faller på sin egen orimlighet att B skulle ljuga, därför ljuger A.

C är en frammåt kille som snabbt märker att det går att nyttja uppifterna och får uppmuntran från pressekreteraren. Båda är, likt Sigge, renons på säkerhetstänkande och inser inte att de loggas i svart på vitt i servrarna. Partisekreteraren får reda på verksamheten, bleknar betänkligt och förbjuder den samt tvingar C att gå till pressen. Eftersom partisekreteraren har ett ovanligt stort inflytande talar inget för att han inte skulle bli åtlydd. Det blir han också.

C går till D. D väljer att inte skriva någonting. Till skillnad från resten av denna enkla redogörelse kommer orsaken till det belutet förbli höljt i dunkel. Men D får inloggningsuppgifterna av C. Och han använder dem. Vad han fått ut av sapnet i augusti 2006, fem månader senare, är också det oklart. Men vem som helst, även en panda, kan räkna ut att när valet är över kommer inloggnigsuppgifterna inte vara vatten värd. Informationen på sapnet är på väg att bli obsolet. Det finns dock fortfarande ett värde kvar, det han valde att inte publicera i mars. Skandalen med stort S (läs fp). Emellertid har det blivit omöjligt för D att skriva om det. Frågorna skulle bli många. Vem är källan? Varför har du inget gjort tidigare? Risken att C avlöjar att han suttit på inloggningesuppgifterna i fem månader är överhängande. Då dyker E upp. En gammal kollega och vän (se bild).

D och E är vänner. E övertalar D att släppa ifrån sig informationen om inloggningen. Tjänster och gentjänster. Genom att E lovar uppfinna en folkpartistisk källa kan D känna sig lugn. Det kassaskåpssäkra "källan är en folkpartist" kan ingen slå hål på, eftersom det är grundlagsskyddat i tryckfrihetsförordningen, D:s och E:s bästa vän. Att C skulle skvallra på D tas med i beräkningen, men inte att D hade varit så ovanligt klumpig att även han fastnade i loggfilerna. Det blev dessvärre för D lika bra att erkänna tre olaga dataintrång för att lugna alla.

Men PANdor lugnas inte så lätt:
Det kassaskåpssäkra "källan är en folkpartist" återkommer nämligen med en liten knorr. Källan finns här. Källan heter D. Det sista av D:s tre inloggningar skedde således på ett hemligt internetcafé med E tittandes över axeln.

Ergo: D är folkpartist, vilket skulle bevisas.

Labels:

3 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Alldeles lysande logik. Bra jobbat Sherlock!:-)
Varför kommer detta inte fram i media frågar sig emellertid vän av ordning?

10 September, 2006 06:51  
Blogger PANDAN said...

Tack! ;D
Media följer sällan spår bakåt. Obegåvat och enahanda men sådan är drevets inneboende dynamik.

10 September, 2006 13:54  
Anonymous Anonymous said...

Mycket bra! Ganska exakt så har även jag tänkt.

Och nu är det väl dags för bloggarna att spela en uppväckande roll för de sömniga medierna? Ungefär som med de fejkade bilerna från Libanonkriget från Reuters m fl nyligen.

...hmmm, snart kommer nog Ulvskog och tar nån av oss i örat och så blir alla ledsna över att journalisterna fick på moppen av de satans bloggarna. Och S får ännu en uppsida och ... (nej, jag vill tro att de inte vinner valet eftersom jag själv är antisosse)

Den svenska varianten av genomslag för bloggar i medierna... ;-)

Det ryktas (på FB) att även E kan ha fastnat i loggfiler och dörför kan vara på väg ut i kylan...

10 September, 2006 20:00  

Post a Comment

<< Home